Sedan 2016 pågår ett arbete hos Arbetsmiljöverket med att förändra utformningen av föreskrifterna i arbetsmiljölagen. Myndighetens cirka 2 300 paragrafer är i dag indelade i 67 föreskriftshäften, men kommer efter förändringen att vara nedbantade till 15 föreskriftshäften. Samtidigt uppdateras språket och färre regleringar kommer att åter-finnas på flera ställen. Enligt Arbetsmiljöverket är målet med förändringsarbetet att förenkla och uppdatera regelverket utan att för den skull göra avkall på skyddsnivån.
– Jag tror att det kommer bli lättare att hitta den information man söker och enklare att förstå vem som ska göra vad, säger -Torben Vincentsen, avdelningschef för regler och -internationella frågor vid Arbetsmiljöverket. Vi börjar med föreskrifter som -gäller alla, som exempelvis systematiskt arbetsmiljöarbete. Därifrån kan man sedan gå vidare till det som är specifikt för den egna arbetsplatsen.
Med utgångspunkt i riskerna i arbetsmiljön ska innehållet i föreskrifterna samlas och renodlas inom specifika riskområden istället för att spridas ut det på olika ställen i regelverket. I -kapitel 2.1 återfinns det som kallas vanliga arbetsmiljörisker. Här hittar man bestämmelser kring sådant som buller, skydd mot fall-skador, belastningsergonomi och övergripande bestämmelser om kemiska riskkällor.
– Belastningsergonomi är ett exempel på något som berör flera olika branscher. Därför har vi samlat kunskapen om belastningsergonomi i en föreskrift. Det gör det lättare att hitta och vi får mindre överlapp-ande information, säger Torben Vincentsen.
Samtliga föreskrifter och allmänna råd läggs in i en databas som ska underlätta sökandet efter information.
De nya föreskrifterna pekar -också ut vem som bär ansvaret för att bestämmelserna efterlevs.
– Det kommer bli mycket tydligare vem som ska göra vad. För de flesta föreskrifter i dag står det vad som ska göras, men inte av vem. Nu har vi skrivit in vad som är arbetsgivarens ansvar, vad som är tillverkarens ansvar, vad som är konstruktörens ansvar och så vidare. Det kommer göra det lättare att se vad just jag ska göra, säger Torben Vincentsen.
En annan förändring är att de allmänna råden till föreskrifterna har arbetats om och kortats ner. Allmänna råd kommer att finnas i direkt anslutning till den aktuella paragrafen. I de fall där det bedöms som motiverat har allmänna råd omformulerats till föreskriftstext. Övrig information som tidigare låg i de -allmänna råden och som fortfarande är aktuell, kommer att bakas in i det vägledande stödmaterial som håller på att utarbetas.
– Till föreskrifterna kommer det finnas text som förklarar hur föreskriften ska tolkas och hur jag ska gå tillväga för att tillämpa den. Däremot kommer vi inte att -fortsätta göra allmänna råd i form av handböcker som vi gjorde tidigare. Det överlåter vi till -Prevent, Suntarbetsliv och andra partsgemensamma organisationer, säger Torben Vincentsen.
Nu pågår arbetet med digitalisering av de nya föreskrifterna. Samtliga föreskrifter och allmänna råd läggs in i en databas som ska underlätta sökandet efter information. Databasen är -planerad att tas i bruk under hösten 2024.
– Den nya databasen kommer att vara mycket lättare att hitta i än den vi har i dag, och man kommer att kunna söka på både föreskrifter och enskilda paragrafer. Vi tar också fram ett webbaserat stödverktyg och det som inte ligger i föreskrifterna kommer att finnas i det stödjande materialet på webben, säger Torben Vincentsen.
Omarbetningen av Arbetsmiljöverkets regelstruktur inleddes redan 2016 och har blivit en betydligt mer utdragen process än det ursprungligen var tänkt. En orsak till det har varit den omfattande kritiken från remiss-instanserna i samband med den första remissrundan år 2020. Förändringar genomfördes utifrån kritiken och i februari 2022 skickades ett uppdaterat förslag på remiss.
– Första remissrundan fick vi in runt 2 500 synpunkter och den andra remissrundan cirka 500. En del synpunkter har vi omhändertagit i föreskrifterna och annat i det stödmaterial som vi nu håller på att utarbeta. Vi har haft stor hjälp av våra partners i det här arbetet. Nu har vi kommit fram till något som jag tror att alla kommer att vara någorlunda nöjda med. Att göra alla hundra procent nöjda går inte, säger Torben Vincentsen.
Även om synpunkterna från remissinstanserna minskade under den andra remissrundan finns det fortsatt kritik. Bland annat menar man att förändringen kommer att kräva alltför omfattande anpassningar ute i företagen. En annan kritik har varit att begreppet samverkan tonats ner i de nya skrivelserna.
– Samverkan är en av de frågor som vi diskuterat och en del av de ursprungliga f-ormuleringarna som vi hade lyft bort har vi nu satt tillbaka. Vi kunde inte ta tillbaka allt på grund av den nya regelstrukturen som vi måste följa, men vi har i alla fall återtagit en del, säger Torben Vincentsen och fortsätter.
– Kanske låter det här lite krångligt, men det står att man ska samverka om vad man ska samverka om. Innebörden är att man inte behöver samverka om precis allt, men man ska komma överens om när man ska -samarbeta.
Kritiken har också handlat om att det -kommer att bli svårare att hitta och navigera i det nya regelverket, tvärt emot Arbetsmiljö-verkets ambitioner om förenkling. Torben Vincentsen tror dock att det är ett övergående problem.
– De målgruppsundersökningar som vi genomfört visar att de som är nya på området tycker att regelstrukturen är enkel att använda medan de mer erfarna upplever det som svårare. Det beror nog på att den som är van vid det gamla regelverket blir tvungen att lära om. När man väl kommit in i den nya regelstrukturen tror jag att man kommer uppleva den som enklare.
I mitten av september fattas beslut om att införa den nya regelstrukturen. Därefter dröjer det fram till den 1 januari 2025, innan de nya föreskrifterna träder i kraft.
– Det har varit ett önskemål från arbetsgivarna att få lång tid på sig att förbereda ikraftträdandet. De vill ha god tid på sig för att hinna anpassa sig och genomföra eventuella utbildningar, säger Torben Vincentsen.
