”Arbetsmiljöfrågorna ska integreras i allt man gör”

Pelle Andersson, ombudsman hos Seko sjöfolk, menar att arbetsmiljöfrågor ibland får för lite utrymme under introduktionen av semestervikarier ombord. Han vill att mer tid ska läggas på information om bland annat personlig utrustning och till vem man kan vända sig om man utsatt för kränkande särbehandling.
Pelle Andersson/Seko sjöfolk

Hur tycker du att introduktionen av semestervikarier fungerar rent generellt?

– Det varierar förstås mellan rederier och fartyg, men min uppfattning är att man brukar vara noga med ISM:en och säkerhetsbitarna medan man inte går igenom arbetsmiljön lika grundligt. Många gånger handlar det nog om att man skulle behöva lite mer tid för att hinna med allt. 

Med tanke på hur mycket den som är ny ombord behöver lära sig, hur ska man då göra för att arbetsmiljöfrågorna inte ska glömmas bort? 

– Det gäller att få tillräckligt med tid för att gå igenom arbetsmiljöhandboken. Det är också viktigt att skyddsombuden får möjlighet att presentera sig och berätta om sitt arbete så att de som är nya får ett ansikte på de här personerna. Då blir det lättare att ta kontakt med dem om det skulle behövas. 

Vi har mycket fallolyckor och klämskador ombord och det kan vara bra att känna till.

När under introduktionen ska man börja prata arbetsmiljö? 

– Det beror helt på. Jobbar du i en riskfylld arbetsmiljö måste det finnas med redan från början och gärna i kombination med en erfaren handledare. I en mindre riskfylld arbetsmiljö kan man ta vissa saker efterhand, vartefter arbetena ska utföras. Det viktiga är att försäkra sig om att arbetet ombord görs på ett säkert sätt. Sedan är arbetsmiljöfrågor inte något som man ska se som skilt från annan verksamhet. De ska integreras i allt man gör. 

Hur bör man tänka kring den psykosociala arbetsmiljön under introduktionen?

– Ge vikarierna tid att läsa igenom rederiets policydokument om trakasserier och mobbning. Det är viktigt att de vet vad som gäller och vart de ska vända sig om något händer. Om man skulle bli utsatt för utfrysning eller om jargongen på avdelningen gör en obekväm, ska man i första hand prata med sin chef eller skyddsombudet. Men egentligen kan man vända sig till vem som helst ombord som man har förtroende för. 

Vikarier i intendenturen har kanske aldrig arbetat på fartyg innan. Vad är särskilt viktigt att upplysa dem om? 

– Vi har mycket fallolyckor och klämskador ombord och det kan vara bra att känna till. Jobbar man med maskiner finns också risk för skär- och stickskador. På fartyg finns det många höga trösklar och vassa kanter som man behöver se upp med och tunga dörrar som slår igen snabbt. Att veta vilken personlig skyddsutrustning som ska användas och till vilka arbeten är också viktigt. Det gäller även för dem som ska jobba i driften. 

Inom driften är det inte ovanligt att man rekryterar semestervikarier från sjömans- och sjöbefälsskolor. Hur ska man tänka kring deras förkunskaper om arbetsmiljön ombord?

– De har förstås med sig en del från skolan och kan säkert en hel del i teorin, men att göra saker i praktiken är något annat. De har inte alltid pejl på vart det är lämpligt att stå vid en förtöjning eller hur man ska bete sig på ett lastdäck med en massa fordon som kör i hög hastighet. Jag tycker inte att man ska lämna vikarier ensamma på sådana platser. Där bör de gå med någon som är erfaren.

Dela artikel:
Mail
Twitter
Facebook