Arbetet med ratificeringen av ILO:s superkonvention för ombordanställda går vidare. I januari löpte den svenska remisstiden ut och när svaren är sammanställda ska ärendet beredas av näringsdepartementet innan en proposition kan läggas fram för riksdagen.
– Ett beslut under vårriksdagen 2009 är fullt möjligt, säger Leif Remahl vid Sjöfartsverket som är regeringens sakkunnige i ärendet. Sverige vill gärna vara tidigt ute med ratificeringar och jag har svårt att tänka mig att konvention inte skulle antas.
Konventionen röstades igenom med ett rungande ja i Genève 2006. Den träder i kraft när 30 stater som representerar minst 33 procent av världshandelstonnaget antagit den. I skrivande stund är det bara Liberia och Marschall Islands som ratificerat, men fler är på gång.

Striktare hantering av livsmedel
– Ratificeringsarbetet pågår för fullt i alla större flaggstater i Europa. Trycket från Bryssel är hårt. Kommissionen vill ha en snabb ratificering och parlamentet uppmanar medlemsstaterna att skriva under senast 2010.

Enligt Leif Remahl medför konventionen vissa förändringar för svensk sjöfart. Ombord handlar det dels om mer pappersarbete då det nya systemet ska administreras, dels om en striktare hantering av livsmedel.
– I dag kan vem som helst arbeta som kock i Sverige, men när konventionen träder i kraft måste alla som lagar mat ombord vara kockutbildade eller ha en annan utbildning som godkänts av Sjöfartsinspektionen. Det här kan bli ett problem för småtonnaget som ofta saknar utbildade kockar, säger Leif Remahl.

För rederierna kan konventionen leda till en mer rättvis konkurrenssituation.
– Förhoppningsvis kommer konkurrensen att utjämnas eftersom ombordstandarden blir mer likriktad. Och det var faktiskt internationella redareföreningen som initierade konventionen från första början, säger Leif Remahl.
Den största förändringen kommer dock Sjöfartsverket att erfara. Nya detaljföreskrifter ska tas fram och införlivas i regelverket och inspektörer ska utbildas.

Linda Sundgren