Systematiskt arbetsmiljöarbete, eller SAM som det brukar kallas, är den föreskrift hos Arbetsmiljöverket som talar om hur arbetsmiljöarbetet ska gå till. Metoden har utvecklats för att fånga upp och gärda brister och risker i arbetsmiljön, innan någon blivit sjuk eller skadat sig. Malin Strömberg är projektledare på arbetsmiljöorganisationen Prevent. Hon har lång erfarenhet av att hjälpa företag och organisationer att komma igång med arbetsmiljöarbetet.
– Att bedriva SAM är varken svårt eller komplicerat, säger hon. Däremot är det viktigt att de chefer som ska driva arbetsmiljöarbetet har den kunskap de behöver och det är arbetsgivarens ansvar att se till att chefer och skyddsombud får den utbildning som krävs.
Systematiskt arbetsmiljöarbete brukar illustreras som ett hjul med fyra fält: undersöka, riskbedöma, åtgärda och kontrollera. En undersökning kan handla om alltifrån att någon noterat en risk i det dagliga arbetet till brister uppdagade vid skyddsronder eller i medarbetarenkäter. I de fall en risk inte kan avhjälpas direkt ska en åtgärdsplan upprättas. Åtgärdsplanen ska innehålla uppgifter om hur problemet kan lösas och när i tiden det ska ske. I sista steget kontrollerar man att åtgärden blivit genomförd och att risken är avhjälpt. Om så inte skulle vara fallet behöver nya åtgärder – och uppföljningar – genomföras.
– På ett företag är det sällan bara ett SAM-hjul som snurrar utan det är flera igång samtidigt. Arbetsmiljöarbete är heller inte något som man blir färdig med, det ska hela tiden rulla vidare. Däremot kan man förstås slutföra enskilda ärenden, säger Malin Strömberg.
Vi människor är väldigt olika i hur vi läser vår omgivning och hanterar relationer.
Medan det ofta är ganska tydligt hur SAM-hjulet ska användas vid problem i den fysiska arbetsmiljön (höga bullernivåer, hala durkar, oljeexponering med mera) uppfattas det ibland som svårare när det kommer till sociala och organisatoriska faktorer. Men enligt Malin Strömberg är SAM precis lika enkel och användbar vid mobbning eller sexuella trakasserier som när det handlar om tunga lyft. Det som kan komplicera arbetet hänger snarare samman med enskilda chefers ledaregenskaper och arbetstagarnas förmåga att samarbeta än med SAM-metoden i sig.
– Vi människor är väldigt olika i hur vi läser vår omgivning och hanterar relationer. Alla chefer har inte tentaklerna ute och lägger inte märke till om någon mår dåligt. Sedan finns det chefer som är fega också och hoppas att problemen ska försvinna av sig självt, men det gör de sällan.

Om ansvarig chef inte lyckas hantera en situation eller om det kanske är chefen själv som är grunden till problemen, ska ärendet tas vidare till nästa chefsnivå.
– I de fallen får man vända sig till chefens chef. Gå uppåt i organisationen tills du får den hjälp du behöver, råder Malin Strömberg.
Gå uppåt i organisationen tills du får den hjälp du behöver
Ansvarig för arbetsmiljön ombord är rederiledningen iland, och det ansvaret går aldrig att friskriva sig ifrån eller delegera bort. Däremot brukar den dagliga driften av arbetsmiljöarbetet av praktiska skäl fördelas till befälen ombord. I fartygen ska arbetsmiljöarbetet ske i samverkan med skyddsombuden. Malin Strömberg säger att samverkan är en förutsättning för ett välfungerande arbetsmiljöarbete. Hon rekommenderar regelbundna mötestillfällen mellan befäl och skyddsombud för att stärka relationen och gemensamt driva arbetsmiljöarbetet framåt. Man ska heller inte glömma bort att uppmuntra övriga besättningen att ta ansvar för arbetsmiljön.
– I det lilla kan det handla om korridorsnack, att man hugger tag i sin chef eller sitt skyddsombud när man möts i korridoren och berätta om en kollega är på dåligt humör eller om en nödutgång är blockerad. På nästa nivå har vi medarbetar- och utvecklingssamtal. Där kan vi prata om både sådant som fungerar bra och det som behöver förbättras.
Malin Strömberg tycker också att skyddsombud och chefer bör avsätta en halvtimme i veckan för att dela information och lyfta problem. Det gynnar samarbetet samtidig som befälen kan få bättre inblick i stämningen i personalgruppen. Skyddsombuden är ofta bättre informerade än cheferna om relationerna bland personalen, konstaterar hon.
– Sedan har vi den mer formella samverkan med skyddskommittéer där man följer en dagordning och för protokoll. Alla arbetsplatser med fler än 50 anställda är skyldiga att ha skyddskommittéer och då räknar man anställda i hela företaget; inte bara dem som finns på den egna avdelningen. Men lås inte fast er vid mötesdagarna. Har du något att ta upp mellan två ordinarie skyddskommittémöten så kalla till ett extramöte. Och åt andra hållet, finns det inget att avhandla när ett ordinarie möte närmar sig så ställ in det.
Här hittar du hjälp, stöd och utbildningar
Arbetsmiljöverket
På Arbetsmiljöverkets hemsida finns ett startpaket för den som vill komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete. Startpaketet innehåller en guide med viktiga ”kom ihåg”, en handbok med exempel på hur man bygger upp och dokumenterar rutiner samt tomma mallar som kan laddas ner och fyllas i. Startpaketet finns på av.se. Skriv ”startpaket sam” i sökrutan och välj ”arbetsmiljöhandbok”.
San:s arbetsmiljöutbildning
Sedan i höstas finns en ny arbetsmiljöutbildning på San:s hemsida. Den ger grundläggande kunskaper i det systematiska arbetsmiljöarbetet ombord. Utbildningen är kostnadsfri och öppen för alla. Du hittar den på san-nytt.se.
Prevent
På prevent.se finns det mängder av mallar, checklistor och utbildningar som kan användas kostnadsfritt i arbetsmiljöarbetet. Prevent är en ideell organisation som ägs av Svenskt näringsliv, LO och PTK och har i uppdrag att verka för god arbetsmiljö.
Transportstyrelsen
Transportstyrelsen är inspektionsmyndighet för arbetsmiljön på fartyg. I augusti 2019 gav myndigheten ut en handbok om systematiskt arbetsmiljö-arbete i sjöfarten. Handboken finns på transportstyrelsen.se, sökord ”vägledning systematiskt arbetsmiljöarbete”.
Så kommer du igång med arbets-miljöarbetet – steg för steg
Saknas ett fungerande arbetsmiljöarbete ombord eller går det som finns bara på halvfart? Här berättar Malin Strömberg, projektledare på Prevent, hur man bär sig åt för att komma igång med SAM.
Kunskap: Du som chef eller skyddsombud ombord behöver lära dig vad systematiskt arbetsmiljöarbete handlar om och hur det bedrivs, och det är arbetsgivarens skyldighet att säkerställa att du får den kunskapen. Läs igenom Arbetsmiljöverkets föreskrift om SAM (AFS 2001:1) ordentligt. Den innehåller tolv paragrafer med enkla förklaringar som beskriver vad systematiskt arbetsmiljöarbete handlar om. Utbildning är förstås alltid bra för att öka kunskapen. Du hittar kostnadsfria webbinarier och annat gratismaterial hos både Prevent och Arbetsmiljöverket om hur SAM går till.
Fördela roller: Fundera över vilka som bär ansvar för att driva arbetsmiljöarbetet ombord, vilka som behöver involveras och vem som ska göra vad. Det här är väldigt viktigt. Utan en tydlig rollfördelning kommer arbetsmiljöarbetet inte att fungera. Om det finns fler än tio medarbetare i verksamheten ska uppgiftsfördelningen vara skriftlig.
Skapa rutiner: Det är viktigt att det finns tydliga rutiner för arbetet ombord, så att alla vet hur saker och ting ska göras och av vem. I arbetsmiljöarbetet kan det exempelvis behövas rutiner för tillbudsrapportering, första hjälpen, hot och våld, kränkande särbehandling, rehabilitering med mera.
Samverka: Arbetsmiljöarbetet ska bedrivas i samarbete mellan befäl och skyddsombud. Skapa forum där ni kan mötas regelbundet och lyfta arbetsmiljöproblem. Att träffas en halvtimme i veckan gör att ni lär känna varandra bättre och får större förståelse för era respektive roller. Uppmuntra också övriga besättningen att vara vaksam på arbetsmiljön och rapportera brister.