Att Magnus Boström hamnade inom sjöfarten var något av en slump. Under uppväxten hade han inga tankar på att gå till sjöss och det var först under värnpliktsutbildningen till stridsbåtsförare som han upptäckte tjusningen med att vara på sjön och köra båt. Efter att ha tjänstgjort som stridsbåtsinstruktör i marinen under ett år sökte han till sjökaptensprogrammet vid Sjöfartshögskolan i Kalmar. Som nyutexaminerad sjökapten fick han jobb som styrman hos Wallenius Lines och gjorde flera långresor mellan Asien och Europa. Men efter bara ett par år till sjöss hörde den dåvarande prefekten vid Sjöfartshög-skolan i Kalmar av sig med ett erbjudande om ett lärarvikariat på skolan.
– Eftersom jag alltid tyckt att det verkar roligt att undervisa tackade jag ja, säger Magnus Boström. Egentligen hade jag tänkt att jobba några år till på sjön, men jag ville inte missa chansen till ett lärarjobb när möjligheten dök upp.
På Sjöfartshögskolan har han blivit kvar och 2013 påbörjade han en forskarutbildning. Avhandlingen handlade om samarbetet mellan fartyg som deltar i isbrytaroperationer med fokus på kommunikation, och 2020 disputerade han. Intresset för arbetsmiljö-frågor är däremot något som kommit med åren, berättar Magnus Boström.
Om eleverna inte får ett bra mottagande är risken stor att de -väljer bort sjöfarten och branschen riskerar att förlora många potentiella sjöfarare.
– Jag har varit intresserad av genusfrågor i många år, både privat och i yrkeslivet, och därifrån är steget till arbetsmiljö ombord inte långt. Dessutom var arbetsmiljöforskaren Cecilia Österman min handledare under forskarutbildningen och jag har blivit inspirerad av henne också.
Nu har Magnus Boström inlett ett nytt forskningsprojekt tillsammans med två kollegor. Det handlar om handledarskap och hur studenter och elever tas omhand under sina praktiker ombord. Projektet är sprunget ur en tidigare studie om kompetensförsörjningen inom sjöfarten. Den studien visade att mottagandet under praktiken kan vara avgörande för om en person väljer att stanna kvar i branschen eller inte.
– Många elever är jättenöjda med sina praktiker medan andra inte är det. Givetvis hänger allting inte på handledaren, men vi vet att denne spelar en viktig roll för mottagandet. Om eleverna inte får ett bra mottagande är risken stor att de väljer bort sjöfarten och branschen riskerar att förlora många potentiella sjöfarare, säger Magnus Boström.
Forskningsprojektet om handledarskap inleddes den 1 maj och kommer pågå under två år. Under tiden fortsätter Magnus Boström att varva forskning med undervisning, främst i de nautiska ämnena med tonvikt på kommunikation och maritim engelska.
– Jag tycker om att möta engagerade -studenter, diskutera med dem och vara med och påverka dem, säger han.
Magnus Boström om språket inom sjöfarten:
”Jag brinner för språk och kommunikation, framför allt ur ett genusperspektiv. Det är därför som jag exempelvis säger sjöfarare istället för sjöman, för att göra språket mer neutralt. Jag har lite idéer som börjar ta form om att göra en språkstudie där språk och genus förs -samman. Jag skulle vilja samla in ett större datamaterial och undersöka hur vi inom sjöfarten uttrycker oss och vilka ord vi använder när vi kommunicerar.”