”Svensk flagg borgar för god arbetsmiljö”

Fartyg byggda under svensk flagg har ofta en bra arbetsmiljö. Problemet är utlandsbyggen som ibland håller en lägre standard. Det säger Mikael Andersson på Transportstyrelsen.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

Fartyg byggda under svensk flagg har ofta en bra arbetsmiljö. Problemet är utlandsbyggen som ibland håller en lägre standard. Det säger Mikael Andersson på Transportstyrelsen.

Att äldre fartyg ibland är behäftade med ogenomtänkta ergonomilösningar är kanske förståligt. Men att påkostade nybyggen lämnar varven med bristande arbets-miljö känns betydligt mer tveksamt. Enligt Mikael Andersson handlar det till stor del om vilken flagg fartyget byggts under.
– I Sverige har vi arbetsmiljölagen som säger att det ska vara en god arbetsmiljö ombord och det gäller hela fartyget. Men i utländska båtar kan kraven vara betydligt lägre och då kan man få se annorlunda lösningar, säger han.
Vid svenskbyggen är det Transport-styrelsen som ska tillse att arbetsmiljön lever upp till gällande lagar och regler. Men att granska ritningar kan vara ett digert arbete och för ett större nybygge kan det ta ett par dagar att gå igenom alla avdelningar, enligt Mikael Andersson.
– Ritningarna är endimensionella och det krävs en hel del erfarenhet för att förstå hur olika lösningar kommer att te sig i praktiken. Man sitter med skallinjal och gradskiva och kontrollerar att lutningar och avstånd är korrekta, att det går att få ner tunga grejer i maskin och att komforten i bygget lever upp till bostadskungörelsen när det gäller hyttstorlek, dusch, toalett och annat.
Fartyg som byggs under utländsk flagg faller utanför svensk lagstiftning, även om rederiet är baserat i Sverige.
– Fartyg som byggs på utländska varv under annan flagg lever inte alltid upp till svenska krav. Sedan kommer rederiet på att de vill flagga in och då blir det ofta problem. Många gånger är lejdarna för branta och gångarna för trånga för våra krav. Men sådant är nästan ogörligt att ändra i efterhand och ibland måste vi föra en dialog med redaren för att hitta andra lösningar för att göra en inflaggning möjlig, säger Mikael Andersson.
Linda Sundgren

Dela artikel:
Mail
Twitter
Facebook