”Att mäta utan att följa upp är meningslöst”

Hur mår folk ombord – egentligen? Den frågan intresserar allt fler. Men att mäta den psykosociala arbets-miljön kräver såväl goda förberedelser som professionella frågor och uppföljning. Det menar psykolog och forskare Anders Pousette vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.
Att ta reda på hur besättningen mår lönar sig.
Att ta reda på hur besättningen mår lönar sig.

Hur mår folk ombord – egentligen? Den frågan intresserar allt fler. Men att mäta den psykosociala arbets-miljön kräver såväl goda förberedelser som professionella frågor och uppföljning. Det menar psykolog och forskare Anders Pousette vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.

Länge låg fokus i arbetsmiljöarbetet på ”hårda” frågor. Det handlade om att minska risken för olyckor och fysiska skador och underlätta samspelet mellan människa och teknik. Men under 2000-talet har intresset för psykosociala frågor ökat. Sambandet mellan ett bra ombordklimat, arbetsmässiga prestationer och säkerhet har klarnat och flera undersökningar visar att personal som trivs utför ett bättre arbete.
Men att ringa in och åtgärda problem som bottnar i personliga konflikter och vantrivsel upplever många som svårt. Anders Pousette på Sahlgrenska har mångårig erfarenhet av att mäta psykosocial arbetsmiljö. Enligt honom är det inte särskilt komplicerat, men det kräver ändå viss kunskap om hur man går tillväga.
– Det första man bör göra är att ställa sig frågan varför man vill mäta. Att mäta för sakens skull gör ingen skillnad, man måste sätta det i ett sammanhang och göra det till en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet med tydliga mål och uppföljningar.
På ett större rederi är enkät den mest effektiva mätmetoden, enligt Anders Pousette. Att sätta samman frågeformulär på egen hand är dock inget han rekommenderar, utan hänvisar till någon av alla de leverantörer som finns för den här typen av tjänster.

Anders Pousette
Anders Pousette

Rätt frågor
– Att utforma en enkät är ett digert arbete som kräver god kännedom om hur man formulerar frågor och svar för att få fram det man verkligen vill veta. En liten förändring i en formulering kan ge väsentligt olika resultat.
Som exempel tar han påståendet ”Jag trivs på mitt jobb”, med fem svarsalternativ från ”stämmer inte alls” till ”instämmer helt”. Den som verkligen tycker om sitt arbete kommer att kryssa i alternativ fem. Men om påståendet istället formuleras som ”Jag trivs verkligen på mitt jobb”, kommer svaret från samma person förmodligen bli ”instämmer”, vilket bara motsvarar en fyra.
– I det senare fallet ligger superlativet redan i själva påståendet vilket ger en lägre siffra i svaret. Vid en utvärdering av mätresultat är det stor skillnad mellan en fyra och en femma, säger han.
Frågorna måste också vara rätt i antal, fortsätter Anders Pousette. Med fler än 80 frågor är risken stor att de svarande tröttnar eller inte tänker igenom varje svar ordentligt. Med för få frågor blir å andra sidan underlaget för dåligt för att dra rätt slutsatser och oftast krävs ett 60-tal frågor för att få en heltäckande bild av läget.
– Man brukar räkna med tre till sju frågor per område man vill undersöka. Man ska heller aldrig använda en enskild fråga för att dra generella slutsatser.
Det kan vara svårt att själv reda ut problem ombord. Då är det viktigt med stöd från land. Illustration: Jennie Ericsson.
Det kan vara svårt att själv reda ut problem ombord. Då är det viktigt med stöd från land. Illustration: Jennie Ericsson.

Jämför med andra
När enkätsvaren är levererade och sammanställda behöver de jämföras med ett referensmaterial; det för att kunna bedöma vad som är bra och vad som är dåliga resultat. I ett större rederi kan det totala materialet fungera som referens där man kan jämföra svaren från det egna fartyget med det totala resultatet. Ett litet rederi kan istället behöva referensmaterial utifrån.
– Försök att hitta en målgrupp som är så nära den egna som möjligt. Referensmaterial är något som leverantören av mättjänsten ska erbjuda, men det kan vara bra att på förhand ta reda på vilken referensgrupp de tänker använda, säger Anders Pousette.
Att upprepa samma mätning år från år är också ett sätt att skaffa referensmaterial och följa utvecklingen.
– Folk gillar i allmänhet sitt arbete, det finns alltid något man tycker är bra. Om det är riktigt risigt sjunker svaren ett skalsteg och får man en sänkning ska man definitivt se det som varningsklocka.
Enligt Anders Pousette bör man undvika att göra enkäter på fartyg med färre än tio personer. Skälen är flera. Dels blir underlaget för litet för att dra generella slutsatser. Dels kan det skapa sekretessproblem eftersom färre svaranden ökar risken för att man ska kunna lista ut vem som har skrivit vad.
– På mindre fartyg är det bättre att sätta sig ner tillsammans och prata om hur man mår och trivs. Men det kan ändå vara bra att ha en punktlista med frågor att följa för att inte missa något, säger han.
Oavsett om man använt enkät eller gruppsamtal är det viktigt att följa upp svaren. Resultaten ska återrapporteras till besättningen och man måste vara beredd att sätta in åtgärder för att förbättra de problemområden som identifieras.
– Min erfarenhet är att det ibland brister i uppföljningen och att man inte riktigt vet vad man ska göra med resultaten. Men det är mycket viktigt att följa upp. Om folk tar sig tid att fylla i en enkät och delge sina åsikter, blir de besvikna om det sedan inte händer något. Då kan mätningen få helt motsatt effekt, säger Anders Pousette.

Enligt arbetsmiljöforskning behöver följande faktorer uppfyllas för att vi ska trivas på jobbet

• Kontroll över arbetssituationen. Att kunna styra arbetstakten och utforma uppgifternas innehåll.
• Stimulans och utveckling. Att ha möjlighet att lära sig nya saker och att utveckla sina förmågor.
• Fungerande ledarskap. Det ska präglas av tydlighet och engagemang i arbetsuppgifterna, men också av omsorg och fokus på medarbetarnas person och relationer.
• God arbetsgemenskap. Bra stämning i arbetsgruppen. Att alla känner att de är en i gänget och upplever att de gör ett bra arbete tillsammans.
• Balanserad arbetsbelastning. Man ska varken ha för mycket eller för litet att göra. Det gäller både fysiskt och psykiskt.

Förankra enkäten
Men besättningarna behöver ofta hjälp från land med att följa upp resultaten. Att på egen hand reda ut de svårigheter som uppdagas är ofta problematiskt.
– Om det exempelvis framkommit att samspelet ombord inte fungerar är det i sig något som kan göra det svårt att diskutera tillsammans, säger Anders Pousette.
Ett lagom mätintervall är en gång om året, enligt Anders Pousette. Har man större problem kan man behöva mäta oftare. Ett alternativ är att bryta ut den del i enkäten som man vill följa närmare.
– Men det förutsätter att leverantören av enkäten är välvilligt inställd till det. En god idé är att ta reda på innan om de tillåter det.
Enligt Anders Pousette är en bra svarsfrekvens från cirka 60 procent. Betydligt färre svar kan vara en indikation på att något inte står rätt till, men noggranna förberedelser brukar generellt ge bättre respons.
– Enkäten ska inte vara något som plötsligt dimper ner från ovan. Man behöver förankra den hos befälhavaren och besättningen, förklara varför man gör den, att det är frivilligt att delta och vilka som får tillgång till resultaten. Den etiska aspekten är väldigt viktig. Folk ska känna sig trygga med att deras svar inte hamnar i orätta händer.
Linda Sundgren

Dela artikel:
Mail
Twitter
Facebook