Efter sommaren påbörjar Transportstyrelsen MLC-certifieringen av svenska fartyg. Enligt överinspektör Jan Borgman uppfyller de flesta redare kraven, men det kommer att behövas mer strukturering och dokumentation för att bli godkänd.
I våras ratificerade Sverige den internationella sjöarbetskonventionen, MLC (maritime labour convention). Konventionen träder i kraft ett år efter att 30 länder med 33 procent av världstonnaget har antagit den, och nu återstår endast tre länder innan kravet är uppfyllt. Certifieringen av de svenska fartygen hanteras av Transportstyrelsen.
– Vissa rederier har redan hört av sig med frågor och vi räknar med att dra igång på allvar efter semestrarna. Svenska redare har redan det mesta som konventionen kräver på plats genom nationell lagstiftning, men det kommer nog ändå bli mer jobb än de flesta tror med att strukturera och dokumentera arbetet, säger Jan Borgman.
Sjöarbetskonventionen, även kallad sjömännens bill of rights, är en sammanställning av 37 befintliga konventioner och ungefär lika många rekommendationer. Den reglerar sådant som arbetsmiljö, sociala villkor och anställningsförhållanden och ska stärka de ombordanställdas rättigheter. När konventionen träder i kraft måste varje fartyg i internationell trafik ha ett MLC-certifikat för att få fortsätta att gå. Certifikatet ska förnyas vart femte år med en mellanliggande besiktning.
– Våra inspektörer har fått utbildning i detta. Tyngdpunkten har legat på sjömannens fundamentala rättigheter med dräglig arbetsmiljö och villkor. Jag brukar säga till dem att ta på andra glasögon än de vi vanligtvis använder vid inspektioner. Det här handlar om mjuka världen och humanitära rättigheter, säger Jan Borgman.
Lyft även för svenska fartyg
Enligt Jan Borgman har de rederier vars fartyg följer det systematiska arbetsmiljöarbetet redan kommit en bra bit på väg. Men det tillkommer även en del annat.
– Exempelvis måste man kunna visa att den anställde sjömannen har erbjudits konsultation om villkoren i ett anställningsavtal innan han skrivit under. Dessutom kräver sjöarbetskonventionen transparens och att port states världen över ska kunna kontrollera dokumentationen och det kommer att kräva en hel del översättning. Har man exempelvis tap-anställda måste arbetsmiljölagen finnas på engelska ombord.
Jan Borgman säger att han räknar med att samtliga svenska fartyg kommer att vara certifierade och klara den dagen konventionen träder i kraft. Däremot är han inte lika säker på att alla flaggstater kommer att lyckas uppfylla kraven.
– Det är de utländska flaggor som struntar i sociala rättigheter och arbetsmiljö för att skaffa sig bättre konkurrensvillkor som kommer att få problem. Svenska redare ska bara ha fördel av konventionen.
Men han tror att arbetsmiljön även på svenska fartyg kommer att få ett lyft.
– Våra afsar [arbetsmiljöföreskrifter] ligger under svensk lagstiftning och har inte fått den tyngd de förtjänar i alla lägen. När vi nu får ett internationellt certifikat och även utländska port states ska kontrollera arbetsmiljön, kommer det bli mer fokus på de här bitarna, säger Jan Borgman.
Linda Sundgren