Statistiken från 2006 visar att olyckorna på svenska handels- och fiskefartyg fortsätter att minska i antal. Denna minskning har skett trots en viss ökning av antalet registrerade fartyg. Någon fastställd förklaring finns inte, men man kan gissa att elektroniska hjälpmedel, som exempelvis AIS, påverkar i viss utsträckning.
Det kan inte heller uteslutas att ett ökat säkerhetsmedvetande ombord och i rederierna, till exempel form av ökad intern tillbudsrapportering, haft viss påverkan.

Dessutom bör det nämnas att det är Utredningsenhetens bestämda uppfattning att slarv med aktiv utkiksman på bryggan och fusk med vilotidsreglerna är två mycket viktiga faktorer vid olyckor. Antalet kollisioner och grundstötningar skulle minska med åtminstone upp till hälften om dessa regler följdes fullt ut.

Överlag tycks det som att alla kategorier av olyckor har minskat, även om det kan tyckas tveksamt om maskinhaveriernas nedgång är beständig. Ser man i stället över hela tioårsperioden verkar det som om denna kategori i stället är något ökande.
Förhoppningsvis kan 2007 års siffror, när dessa är färdiga, bekräfta 2006 års trendbrott och den nedåtgående tendensen.

Fiskare lever farligt
Vad gäller de dödsfall som inträffat till sjöss på grund av olycka de senaste elva åren är det framför allt tre kategorier som utmärker sig. Dessa är fiske (ej fritidsfiske), fall överbord och inträde i slutna utrymmen.

Slutna utrymmen fortsatt dödsfara
Just risken med slutna utrymmen har uppmärksammats tidigare och kan gott nämnas igen. Siffrorna visar att det varit en påfallande men svårförklarad koncentration de senaste åren. De allra flesta har skett sedan 2005. Det är framför allt till synes ofarliga laster som träpellets, timmer och träflis som utgjort dödsfällorna. I ett fall handlade det om ruttnande fiskrester. Då lastrummet skulle rengöras dog två personer och en blev svårt skadad.

Övriga personskador
Sjömän löper nästan dubbelt så stor risk att skadas i arbetet som förvärvsarbetande i allmänhet. Skillnaden har dessutom ökat de senaste åren då förvärvsarbetande i allmänhet har haft en minskande skadefrekvens medan skadorna till sjöss varit relativt oförändrade. Detta kan möjligen förklaras med att man har ändrat på begrepp och förutsättningar avseende skador och sjukskrivningar de senaste åren, vilket i så fall kan ha haft större genomslag för dem som arbetar i land. Inte desto mindre leder dessa siffror till eftertanke.

Äldre skadas oftare än yngre
Vad som kanske kan tyckas lite märkligt är att skadefrekvensen ökar med stigande ålder på personalen. De som har minst andel arbetsolyckor är de yngsta medan andelen stiger med åldern för att slutligen öka radikalt för åldersgruppen 60–64 år.
Man tycker att ålder och erfarenhet borde fungera skadeförebyggande, men det kanske finns naturliga förklaringar om man betänker den ökande känsligheten för skador som kan komma med stigande ålder. Dessa skador är dyra för såväl individ som företag och samhälle och det finns all anledning att arbeta olycksförebyggande.

Sjöfartsinspektionen kommer att fortsätta med satsningen på tillsyn av arbetsmiljön ombord.

Iu. SjöV medd. 1/2007