Risker med elektroniska sjökort

Den ökade användningen av elektroniska sjökort har delvis kommit att förändra förutsättningarna för sjöfarten. Rätt använd ger utrustningen möjligheter till en säkrare sjöfart, men den medför också risker
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

Den ökade användningen av elektroniska sjökort har delvis kommit att förändra förutsättningarna för sjöfarten. Rätt använd ger utrustningen möjligheter till en säkrare sjöfart, men den medför också risker. Det finns olika sorters elektroniska sjökort, rasterkort och vektorkort. Navigering med elektroniska kort (dvs med ECDIS) kräver bl a reservsystem (ytterligare ECDIS eller papperskort). Sjökortsportföljen i ECDIS-systemet består av ett antal celler. Varje cell kan sägas motsvara ett sjökort. Cellens namn består av en kod om åtta tecken. De två första anger nationaliteten för landet som producerat cellen. Det tredje anger navigational purpose (skalområdet) och de sista fem anger den geografisk yta som cellen täcker. En geografisk yta kan täckas av flera celler som är gjorda för användning i olika skalor. Det är viktigt att ombord ha tillgång till celler i alla de olika skalområden man kan behöva.

Zoomning
Ett fel som tycks vara vanligt är att operatören av systemet (styrman eller befälhavare) tenderar att inte alltid använda sig av celler i det skalområde man behöver. Sannolikt tror man att man använder det rätta medan man i själva verket har ett annat. Situationen kan uppstå då man zoomar i ett småskaligt kort (med ett stort område) och därmed får en bild på skärmen som förefaller vara storskalig (över ett mindre område). I själva verket har man en förstorad bild på ett kort i fel skala, som saknar de detaljer man behöver. Även om systemet är inställt på ”bästa skala” behöver man tillse att det fungerar. Inte minst måste man se till att den bästa skalan är tillgänglig för systemet.

Övertro på elektronik
Var alltid försiktig vid elektronisk navigering. Det kan finnas inbyggda, betydande fel i såväl elektroniska celler som papperssjökort, både i position och i djupangivelse. I svenska farvatten finns områden som inte är sjömätta sedan 1800-talet. En position i ett kort över ett sådant område kan ha ett fel på 40-50 meter.

Beaktas det blir det orimligt med positionsangivelser från GPS med flera decimaler. De viktigare farledsområdena är mätta med modernare metoder; där är felen betydligt mindre. En av de äldsta huvudreglerna för säker sjöfart är fortfarande är giltig: förlita dig aldrig på bara ett sätt att navigera, bekräfta med andra metoder.
Uppgifter om samtliga celler på marknaden finns hos de två företag som tillhandahåller dem, www.primar.org och www.ic-enc.org. Information finns också hos Sjöfartsverket, www.sjofartsverket.se och i Ufs A 2010.

Fall 1
Passagerarfartyget var på rundtur och navigerade med hjälp av elektronisk sjökortsdisplay. Man hade zoomat in det aktuella området men bortsett från att detaljerna på displayen inte ökade vid zoomning. Fartyget grundstötte.
Iu dnr 1999-35348

Fall 2
Ett tankfartyg var på väg att passera ett område med en relativt ny trafikseparation.
På fartyget kände man inte till att leverantören av de elektroniska sjökorten (ECDIS) hade låtit ett kort utgå och ersatts av ett annat. Man körde enligt det gamla kortet och hamnade fel i separationen. Leverantören ersätter inte automatiskt det gamla kortet även om man prenumererar på uppdateringar; nya kort måste aktivt beställas. ECDIS:en visar inte heller tydligt att ett kort är för gammalt. Eftersom sjökortsportfölj inte varit uppdaterad och det påverkat sjösäkerheten har ärendet lämnats till åklagare.
Sfu dnr TSS 2010-2408

Fall 3
En kemtanker färdades i öppen sjö och kom att köra över en bank med grundare vatten. Som minst var det någon enstaka meter djupare än fartygets djupgående. Den marginalen försvinner fort vid squat (sättning i samband med fart) eller sjögång. Situationen noterades av VTS:en och en fartygsinspektör kom ombord i följande hamn. Av okänd anledning visades inte djupangivelser och djupkurvor på det elektroniska sjökortet som avsett.
Sfu dnr TSS 2009-4055

Dela artikel:
Mail
Twitter
Facebook